Maculelê

Maculelê har ett starkt dramatiskt uttryck, en höjdpunkt på folkliga festivaler. Deltagarna var vanligen manliga och dansade i grupper som slog träbatonger mot varandra till rytmen av atabaques (trummor) och ljudet av sånger i ett folkligt språkbruk eller afrikanska dialekter.

Av alla de festivaler som finns i Santo Amaro (en stad känd för sina gröna sockerrörsfält), var Maculelê den mest färgstarka. Dess vibrerande rytm var mycket smittsam. Ursprunget är oklart, den tros ha kommit från Afrika och blomstrade på 1700-talet kring sockerrörsfälten i Santo Amaro där det hade utövats på festivaler i mer än 200 år.

Ett av de viktigaste spåren efter Maculelê finns i en dödsruna publicerad den 10e december 1873 av tidningen ’O Popular’, som delades ut i Santo Amaro. “Den första december avled den afrikanska Raimunda Quiteria vid en ålder av 110. Trots sin ålder brukade hon fortfarande klippa gräset och sopa framsidan och baksidan vid ‘Church of Purification’ inför Maculelêfestivalen.” I början av nittonhundratalet efter bortgången av en av de stora Maculelêmästarna i denna stad, började festivalen att försvinna. Under många år var det inte längre en del av festivalerna för skyddshelgon. År 1943 samlade Paulino Aluisio de Andrade, en annan mästare som var känd som Popo de Maculelê och ansågs vara far till Maculelê i Brasilien, familj och vänner för att lära dem hur man dansar baserat på hans minnen. Hans mål var att Maculelê skulle återinföras under lokala religiösa festivaler. Hans grupp blev känd under namnet ‘Conjunto de Maculelê de Santo Amaro’.

 

Puxada de Rede

“Puxada de rede”, eller “dra nätet”, är en vanlig sedvänja vid den brasilianska kusten. Den utövas av fiskare, fisket försörjer massor av brasilianska familjer. Ritualen ”puxada de rede” är mycket vacker och har därför införlivats i capoeirashower.

Ritualen ”puxada de rede” utförs av en grupp män under befäl av Havets herre/mästare. Männen förbereder ett fiskenät iklädda korta byxor eller shorts och stråhatt. Nätet kastas i havet och sjungandet börjar. Snart ger mästaren tecken att det är dags att dra upp nätet, då börjar männen röra sig enligt ritualen ”puxada de rede” för att dra nätet ur havet. Männens fruar väntar otåligt på stranden och hjälper männen genom att sjunga och klappa i händerna. Fiskarna rensas, tacksamhet för att fisket har gått bra uttrycks och det firas.

“My raft is going out to the sea… I will work, my beloved. When I come back, if it is God’s will, I will bring one good fish… My companions will also come back, and we will thank our Lord of the sky….”

Dorival Caymmi

Samba de Roda

Precis som capoeira har samba afrikanska rötter. Den kom till Brasilien med svarta afrikaner och blev en del av Brasiliens folkliga kultur. Samban presenteras i capoeirashower och i presentationer tillsammans med ”Maculelê” och ”Puxada de rede”.

Numera praktiseras samba mycket i evenemang och slutet av rodas, när capoeiristerna kopplar av genom dans. Det är en manifestation av en vagabondsjäl, kvinnorna visar upp sina färdigheter och dansar “samba no pé” med männen och ger uttryck för grace och sensualitet.

“Oh morena grab me
Take me to the samba
I belong to the samba
I came to dance samba
Olê, lê baiana….”